Lycka - en yama Manah Prasad

Lycka, vad är det? En massa hormoner i kroppen, en känsla eller en andlig upplevelse? Eller allt detta? Är det något jag råkar ut för om jag har tur?
Vad gör dig lycklig? När är du lycklig?
De flesta av oss behöver något för att vara lyckliga. Vi är lyckliga när vi känner doften av kaffe och vi vet att vi har en ledig dag framför oss.
Vi blir glada av att höra barn skratta.
Vi känner lycka när någon vi älskar också älskar oss tillbaka och visar det.
Vi känner glädje när vi får den där saken vi länge längtat efter eller sparat till.
Alla dessa tillfällen är fantastiska och bra att vi kan ta tillvara på. Det är också helt naturligt att vi känner lycka över dem
Men vad händer när solen går i moln, när vi blir sjuka, när någon vi älskar inte älskar oss tillbaka?
De flesta av oss känner oss eländiga och ledsna. Vi tror att nu har olyckan nått oss och vi kommer känna så här för alltid. Precis som vi trodde att vi skulle vara glada och lyckliga alltid när den tiden var där.
Vad får dig att bli ledsen, rädd, olycklig, stressad? Vad får dig att bli negativ? Vilka negativa mönster bär du på?
Livet som människa på jorden består av toppar och dalar. Ibland höga och djupa, ibland är det platt och plant som ett vidsträckt landskap. Att acceptera att det är så är att nå en mognad som människa och förmågan att leva livet blir lättare.
Men behöver vi vara som löv i vinden? Så när det blåser storm slängs vi hit och dit utan förmågan att vara stilla? Eller om det är helt stiltje så ligger vi också helt stilla utan förmåga att komma igång och röra oss? Behöver vi vara slav under våra känslor eller finns det en möjlighet att ta kontroll över dem, och då också vår upplevelse av livet?
Enligt yoga och många andliga mästare är svaret Ja, vi kan ta kontroll över våra liv. Lycka och glädje är naturliga tillstånd som finns inom var och en av oss. All yttre stimulans är bara en trigger som sätter igång ett tillstånd som redan finns inom oss. Vi är så upptagna av att se det yttre så vi inte förstår att vi egentligen inte behöver den yttre stimulansen för att känna lycka och glädje. När barn skrattar väcker det ett inre tillstånd – glädje. När någon som älskar oss ger oss en kram väcker det ett inre tillstånd – kärlek eller lycka. Tillstånd som redan finns där men som inte är aktiverade. Alla dessa yttre stimulantia väcker det som redan finns i oss. Det betyder att i teorin är lycka och glädje tillstånd vi kan uppleva utan yttre stimuli eller orsak.
Detsamma gäller förstås också de negativa tillstånden. Det är sjukdomen och svagheten i kroppen som väcker vår förtvivlan, ett naturligt tillstånd som redan finns inom oss. Det är de arga orden som väcker rädsla, också ett naturligt tillstånd som finns inom oss. Precis som glädje och lycka, de positiva känslorna är naturliga tillstånd är också de negativa känslorna som rädsla, panik, ilska etc. naturliga tillstånd.
Men tänk om det är så som yogamästarna säger, att vi kan känna lycka och glädje utan yttre stimulantia? Att vi medvetet kan ändra vårt inre tillstånd när det blir negativt till att bli positivt? Att vi kan ändra rädsla, ilska, negativitet, ledsenhet till lycka och glädje? Är det möjligt? De säger det, men har du provat?
I yoga finns det som kallas för yama och niyama. Patanjali som skrev om Rajayoga i Yoga Sutras, menar att vi bör delvis behärska, eller åtminstone ha börjat förstå, dessa yama och niyama innan vi börjar med asana (kroppsövningar), pranayama (andningsteknik) och meditation för att dessa tekniker ska få så stor effekt som möjligt. Yama och niyama är förhållningssätt och discipliner som används för att befria oss från våra begränsningar, som t.ex. att tro att vi är beroende av yttre stimulantia och inte kan påverka vårt inre tillstånd. I Rajayoga finns fem yama och fem niyama. De här är de som de allra flesta känner till. Men Swatmarama nämner tio yama och tio niyama i Hatha Yoga Pradipika. Några av dem är samma som de som Patanjali skrev om, men flera andra finns med och några av de som Patanjali valt ut finns inte med. Likaså i andra grenar av yoga hittar vi andra yama och niyama. Det är alltså inte begränsat till de som vi lärt oss om i Rajayoga.
Swami Niranjan, den idag levande yogamästaren i Satyananda Yoga-traditionen har de senaste åren börjat dela med sig av andra yama och niyama än de som finns i Rajayoga. Dessa yama och niyama praktiserar vi för att lära oss att leva livet i harmoni och balans. Den första är Lycka – Manah prasad.
Han har också gjort det enkelt för oss genom att ge instruktioner om hur vi kan utveckla dessa yama och niyama i våra liv. Han rekommenderar en stunds reflektion varje kväll innan vi lägger oss. Det finns frågeställningar vi kan ställa ställa till oss själva för att medvetandegöra hur vi beter oss. Han säger också att det viktiga i att utvecklas i yoga är medvetenhet eller uppmärksamhet, eng. awareness. För att få bra effekt av att praktisera yama och niyama behöver vi samtidigt utveckla uppmärksamhet och medveten närvaro. Det gör vi bl.a. genom att regelbundet meditera.
Själv har jag upptäckt att en stunds reflektion varje dag är oerhört givande för mitt övriga yogautövande. Efter att jag följt instruktionerna till Manah Prasad varje kväll under fem veckors tid upptäckte jag hur lätt det blev att i vardagen, när det hände, att faktiskt ändra mitt beteende att gå in i negativa mönster till att istället välja det positiva. Det är som det plötsligt är möjligt att mitt i livet se vägskälet. En stig leder till negativitet och den andra till positivitet, och jag kan välja. Mitt naturliga tillstånd av glädje som alltid är där kan jag nu lättare låta vara i förgrunden. Det är lättare att välja glädje framför sorg och ledsamhet än tidigare. Med det sagt så känner jag förstås alla negativa känslor fortfarande och jag faller in på den negativa stigen då och då, men de styr inte på samma sätt längre, och jag kan snabbare ta mig bort ifrån den.
Swami Niranjan har en utmaning han kallar för Niranjan challenge och den går ut på att vara glad och lycklig under 24 timmar i sträck – utan att förtränga. Han poängterar vikten av att vara medveten så vi inte förtränger. Då lurar vi bara oss själva och det negativa kommer ta sig andra uttryck. Som med all medvetenhetsträning behöver vi SE & ACCEPTERA, sen kan vi välja att gå vidare med t.ex. Manah Prasad – Lycka.
I vintras hade jag detta som tema på fortsättningskursen. Varje vecka gavs en uppgift att göra varje kväll där jag hämtat inspirationen från boken Yoga Chakra 2 av Swami Niranjan.
Om du vill följa detta så finns uppgifterna nedan. Du kan välja att endast göra en uppgift varje vecka. Men du kan också välja att plussa på med uppgifterna så att du efter sex veckor går igenom alla frågorna varje kväll.
Tips!
Jag skapade ett formulär i min telefon så jag kunde skriva in i formuläret det jag reflekterade över. Det gjorde att jag också kunde göra detta när som helst under dagen när något inträffade. Ibland är det svårt att reflektera i slutet på dagen för att man är för trött eller för att man inte kommer ihåg.
Var inte för nitisk, om du någon dag inte orkar, släpp det.
Men kom också ihåg vad du kan vinna på det så du inte låter latheten få bestämma. Och varför inte prova, det handlar bara om sex veckor av ditt liv.
Gör det till en liten meditation.
Vecka 1:
Under denna vecka fundera över begreppet lycka.
Vad är lycka?
När är du lycklig?
Har du upplevt lycka utan yttre orsak?
När?
Vecka 2:
Varje kväll identifiera tre tankar eller situationer som under dagen gjort dig lycklig eller glad.
Skriv gärna ner i din yogadagbok.
Vecka 3:
Fortsätt att identifiera tre tankar eller situationer som under dagen gjort dig lycklig eller glad.
Välj en av dessa situationer/tankar och återupplev den. Bli medveten om vilken kvalité i dig själv som gjorde dig glad/lycklig.
Om det är en negativ kvalité – försök att hitta motsatsen och fördjupa den i dig själv.
Om det är en positiv kvalité – fördjupa den.
Vecka 4:
Identifiera tre tankar eller situationer som under dagen fått dig negativ eller olycklig.
Välj den situation som skapade mest olycka och se din reaktion. Identifiera den negativa kvaliteten i dig själv.
Identifiera motsatsen till den negativa kvaliteten. Hur mycket av motsatsen finns i dig? Gradera 1-10.
Fördjupa den positiva kvaliteten 1-2 graderingar. Kan du?
Vecka 5:
Gör samma övning som förra veckan och när du kommer till punkt två så lägg till denna punkt.
Acceptera inte den första tanken som dyker upp – gå djupare och försök finna roten till din negativitet med total ärlighet och osvikligt mod. T.ex. det räcker inte att säga ”Ilska är mitt problem”. Se varifrån ilskan kommer, från rädsla, en känsla av otillräcklighet etc.
Fortsätt med de övriga punkterna.
Vecka 6:
De tidigare uppgifterna har varit en förberedelse för det sista steget – att uppleva lycka utan någon speciell anledning. Förberedelsen är viktig. Se ditt sinne, förstå det, medvetandegör förändringen du behöver, gör ansträngningen och bli förändringen. Då kommer det sista steget bli lätt.
Är det möjligt att vara lycklig utan anledning? Kan du?
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Kristina Kjellberg » Stadig och stilla: ”Ska man ställa någon klocka eller hur gör man med tiden när man ska göra det sjä..”
-
Kerstin » Medveten närvaro: ”Första juni, vilken fantastisk sommar vi har. Att börja morgonen med att sitta u..”
-
Whera Nyvell » Medveten andning: ”Ack, så bra att bli påmind om den medvetna andningen som ett fantastiskt redskap..”
-
Gunnar » Medveten närvaro: ”Fint skrivet och en bra beskrivning på det första steget. Tack för du delar me..”
-
Kerstin » Tigern - Vyaghrasana: ”Vi som yogat i Rejmyre i kväll har bland många andra stärkande asanas praktisera..”